En enda pytteliten anledning till att inte ha någon att tycka om!!

Vilken morron!
Ingen av dom som skulle svara i telefonen gjorde det under morronen .. Å jag som var uppe tidigt för att hinna med så mycket .. *suck*!

Sen börjar det ringa .. Det är Anna som min häst står uppstallad hos . Max har för andra gången rullat sej och sen tar han sej inte upp! Den här gången var värre än förra ..

Fy för busen vad det knöt sej i magen på mej!! Såg framför mej hur jag inte ens skulle hinna säja hejdå till honom .. Hur allt tog slut typ 10 år för tidigt .. Hur vi inte hann uppleva våren tillsamans osv .. Usch ja .. jag gick igenom hela scenariot och hann på en startsträcka från 0-100 på en microdels sekund med att bli helsänkt medan jag hoppade i kläderna ..
Just att jag hörde på Anna som vanligtvis är lugnet själv att hon inte var lugn gjorde inte saken något bättre ..
Det som brukar vara prio 1&2 hoppade jag över .. Dvs skotta kattlåda och morgonrunda med hundarna .. Iväg som skjuten ur en kanon kan man säja ! Så ringer Anna igen och säjer att hennes granne är på väg med traktorn .. Just dom orden är detsamma som att nu är hästen borta för mej .. Nu var det inte så utan ett sista försök att få upp hästen som gällde ..

Jag trampar än mera på gasen .. Så ringer det igen!!
Än en gång Anna som meddelar att Max har tagit sej upp och galopperade sen iväg .. Jävla häst!!

Skrämma skiten ur mej på det där viset.

Nu gick ju allt bra .. inga skodor eller något sådant .. han fick efter att ha torkat lite gå ut i hagen igen .. Precis som om inget hänt!

Men ändå .. det är när såndant här händer som jag tänker att man ska ta vara på stunden för den kommer inte igen.