Har varit ute med hundarna .. i vanlig ordning.
Solen skiner och fåglarna kvittrar,man kan inte annat än bara njuta!
När jag gick på grusvägen kom det plötsligt en våg av minnen över mej. Speciellt två sommrar som jag tillbringade på en herrgård belägen ungefär 1 mil från mitt föräldrahem. Där fanns mannen i mitt liv som fick mej att cykla hela långa vägen,till att börja med väldigt tidigt på morgonen . Tror att jag gav mej av vid 05 snåret på morgonen bara för att kunna smyga in i hagen till honom ..
Sahib hette han .. brun med en bläs och två vita ben, inte speciellt snäll enligt vissa .. Helt underbar enl mej!
Tror jag var i hagen vid 05 draget i en hel veckas tid,fram tills den dagen jag somnade med huvudet på hans hals .. Så låg vi när mannen som arrenderade jordbruket skulle ut till kossorna och därmed väckte mej.
Där i hagen med en folkilsken häst började ett äventyr som i mina ögon är få förunnat! Jag blev sedemera uppbjuden i huset på frukost .. Kände ytligt mannen i huset ( herrgården ) eftersom det var han som ägde hästen och hästen träffade jag ju redan på ridskolan där kärleken uppstod.
Frukost hemma hos mina föräldrar bestog av en macka och ett glas mjölk eller Oboy.. Här var det andra bullar som gällde.
Till att börja med dracks det te eller kaffe .. man åt konstigt bröd och en massa marmelader och som tur var fanns det ost.
Jag som är van att en smörkniv räcker till alla fick nu lära mej att var och en har sin kniv. Ja som 11 åring fick jag lära mej hur man äter i dom finare familjerna .. mycket bestick och dryckes kärl att hålla ordning på ..
Jag fick håret uppsatt och lärde mej gå i pumps ( just det har jag förträngt ) följde med på diverse middagar hos annat fint folk .. Herrn i huset var konstnär och tog med mej på diverse utställningar och venissagen. Utöver hans konstnärliga ådra var han även fd militär,jockey och dressyr dommare. Jag fick alltså utbildning även på hästryggen ..
Tyvärr var jag inte lika intresserad av att finslipa min ridning som jag var till att rusa fram över fälten,hoppa över krondiken och bara njuta ..
Jag kan än i dag höra alla välbekanta ljud med gården .. Känna doften av raps ..
Ja det var verkligen en underbar tid,och det är nog det minnet sedan min barndom som jag vårdar mest .
Men visst är det underligt att man kan plocka fram allt utom det fysiska och bara drömma sej tillbaka? Allt blir verkligt fram tills jag slår upp ögonen och ser en helt annan plats.
Solen skiner och fåglarna kvittrar,man kan inte annat än bara njuta!
När jag gick på grusvägen kom det plötsligt en våg av minnen över mej. Speciellt två sommrar som jag tillbringade på en herrgård belägen ungefär 1 mil från mitt föräldrahem. Där fanns mannen i mitt liv som fick mej att cykla hela långa vägen,till att börja med väldigt tidigt på morgonen . Tror att jag gav mej av vid 05 snåret på morgonen bara för att kunna smyga in i hagen till honom ..
Sahib hette han .. brun med en bläs och två vita ben, inte speciellt snäll enligt vissa .. Helt underbar enl mej!
Tror jag var i hagen vid 05 draget i en hel veckas tid,fram tills den dagen jag somnade med huvudet på hans hals .. Så låg vi när mannen som arrenderade jordbruket skulle ut till kossorna och därmed väckte mej.
Där i hagen med en folkilsken häst började ett äventyr som i mina ögon är få förunnat! Jag blev sedemera uppbjuden i huset på frukost .. Kände ytligt mannen i huset ( herrgården ) eftersom det var han som ägde hästen och hästen träffade jag ju redan på ridskolan där kärleken uppstod.
Frukost hemma hos mina föräldrar bestog av en macka och ett glas mjölk eller Oboy.. Här var det andra bullar som gällde.
Till att börja med dracks det te eller kaffe .. man åt konstigt bröd och en massa marmelader och som tur var fanns det ost.
Jag som är van att en smörkniv räcker till alla fick nu lära mej att var och en har sin kniv. Ja som 11 åring fick jag lära mej hur man äter i dom finare familjerna .. mycket bestick och dryckes kärl att hålla ordning på ..
Jag fick håret uppsatt och lärde mej gå i pumps ( just det har jag förträngt ) följde med på diverse middagar hos annat fint folk .. Herrn i huset var konstnär och tog med mej på diverse utställningar och venissagen. Utöver hans konstnärliga ådra var han även fd militär,jockey och dressyr dommare. Jag fick alltså utbildning även på hästryggen ..
Tyvärr var jag inte lika intresserad av att finslipa min ridning som jag var till att rusa fram över fälten,hoppa över krondiken och bara njuta ..
Jag kan än i dag höra alla välbekanta ljud med gården .. Känna doften av raps ..
Ja det var verkligen en underbar tid,och det är nog det minnet sedan min barndom som jag vårdar mest .
Men visst är det underligt att man kan plocka fram allt utom det fysiska och bara drömma sej tillbaka? Allt blir verkligt fram tills jag slår upp ögonen och ser en helt annan plats.
